Ibland handlar man på äventyr som man definitivt inte planerat för, att rida barfota i Dominikanska Republiken är en sån grej.

Jag och min flickvän var på luffar-resa och fastnade en längre period i Dominikanska Republiken. Där lärde vi känna många nya vänner, både såna som reste runt som vi, och ortsbefolkning. En dag fick vi tipset att prova på en längre ridtur i något som skulle vara en fantastisk miljö. Själv hade jag inte ofta provat sitta på en häst men klart jag ville prova.

Vi fick ett tips om ett bra stall för turridning och bokadr in oss. Som vanligt när man bokat nåt på resa så får man vänta, det är liksom inte lika noga med tiden som i Sverige.

Men vi började bli vana och slog oss ner under ett bast-parasoll utanför receptionen. Det fanns wifi så vi roade oss när vi väntade. Min flickvän passade på att uppdatera me lite bilder och filmer på sin instagram. Själv roade jag mig med att spela, det är lagomt avkopplande för hjärnan om du frågar mig. Det blev såväl ordspel (på engelska för att träna) och rött eller svart innan vår ridledare dök upp. Då började min nervositet slå till, hästar är ju höga.

Första hindret

Saken är att jag ofta ser turister rida på sina höga hästar, på dumma små turer genom inte så imponerande delar av staden. Eftersom jag aldrig riktigt lärt mig ridning så insåg jag inte hur kul det kunde vara, så det såg bara ut som en av de dyra attraktionerna för dumma turister. Så här är en lektion i att aldrig säga nej till nya upplevelser.

Vi åkte in i landet ganska långt för att komma dit vi skulle rida. Här, förutom jordbruksmark, är naturen fri att vara dess vilda jag.

Att komma upptäcka detta till häst gjorde mig väldigt exalterad. Att sitta på ett djur så att det kunde göra jobbet för mig fick mig att känna halt, i en början. Som om någon stod på ryggraden och slog upp och ner med varje steg, trodde inte jag skulle känna det så mycket.

Att kontrollera hästen var också nytt för mig. Jag skulle aldrig fått en häst att följa min ledning, så idén att kontrollera den med ett rep i munnen var ett främmande koncept. Lyckligtvis för mig är dessa hästar utbildade att följa ledaren och vara försiktiga, så jag behövde inte förstå så mycket utan mest hänga med.

Hitta till avslappning

Sedan provade vi vår första galopp, och det var då jag insåg att hästen har ett flöde, och om du rör dig med den, slår inte din rumpa lika hårt. Jag gjorde vad jag kunde för att ta bort min vikt från honom under resten av resan, trots att trotsen var mest utmanande.

När vi gjorde vårt första stopp vid en lokal ranch hade jag lyckats lära mig att manövrera min häst till vänster och höger på leden, och hade utvecklat en tillfredsställande teknik och inställning för att minimera min påverkan på min levande transports ryggrad, hästen alltså. Ranchen vi stannade vid var ganska stor och det var en underbar paus i skuggan, prata med lokalbefolkningen om våra turnéer.

Bad och galopp

VI hade inte bara en fantastisk utsikt över det omgivande landskapet från den mjuka flodbädden, vi fick också en ny paus från den varma solen och plaskade runt i vattnet med hästarna, vattnet kom ibland upp till våra vrister.

Några av oss hade turen att vara på hästar som visste hur man simmar, det var coolt. Typ det enda som kunde slå att rida på en simmande häst skulle vara att rida på en flygande enhörning genom rymden.

Vi badade länge och väl med hästarna eftersom de njöt lika mycket som oss. En miss var att mina strumpor blivit våta så jag valde jag att avsluta turen barfota.

Men det tog inte lång tid tills jag insåg att mina hala fötter inte gjorde ett bra jobb med att hålla foten i stigbygeln, så jag låtsades under de sista galopperna att jag red barbacka och släppte stigbyglarna helt. I det ögonblicket inträffade en koppling mellan hästen och mig som jag inte ens visste var möjlig.

Det närmaste jag någonsin har hittat den här känslan är en perfekt surfing. Det ögonblicket när du glider genom elementet vatten med perfekt flöde. Men en surfbräda har ingen hjärtrytm, och en våg passerar över dig på några sekunder, en häst dock är något helt annat.

Jag skulle råda alla att våga prova rida även om man inte gjort det tidigare. Naturupplevelsen blir en helt annan, det lovar jag. Se bara till att boka på ett säkert och väl rekommenderat ställe, det lönar sig att göra lite research innan.

Lämna ett svar